Kalas

Idag har vi kalasat här hemma. Maken fyller 34 år år imorgon och det ska ju firas förstås! Han fick en HTC Desire telefon av Granbergarna, inklusive mig själv och jag tror att den föll honom på läppen. Det är alltid roligt med nya leksaker.

För övrigt så är det rätt lugnt just nu. Vårterminen har börjat och jag pluggar som vanligt. Jag har sökt ett jobb som jag gärna skulle vilja ha, men inte tror att jag får.

Nästa lördag ska jag till Ikea med vännen L. Lördagen efter det blir det kryssning med Birka med grannarna. Så livet fortsätter liksom, i sakta mak...


Tummen upp från Ebba!

Avklarad tenta och sjuk flicka!

Efter att Ebba hade somnat på köksgolvet (!) igår hos sin farfar, bestämde jag mig för att ringa hälsocentralen i Mariehamn angående hennes svullna ögon och mående. Bemötandet jag fick var inte precis trevligt. En kvinna svarade och hennes attityd utstrålade "jag kunde inte bry mig mindre", "du är en fjantig mamma som överdriver", "du har säkert inte gjort någonting alls för att försöka förbättra läget" och så lade hon till "det finns ändå ingenting att göra".

Maken blev hemma från jobbet idag med Ebba eftersom barnvakt inte kändes lämpligt och jag skulle skriva tenta. Han ringde Godby hälsocentral imorse angående Ebba. Hon fick en tid halv elva och efter en minuts läkarbesök fick hon diagnoserna öroninflammation och ögoninflammation! Hon fick både penicillin och ögondroppar. Inte konstigt att hon varit gnällig och famning de senaste dagarna! Och vilket jäkla pucko till sjuksköterska i Mariehamn!

Tentan gick för övrigt hyfsat bra idag. En av sju frågor kunde jag inte alls, jag kan fortfarande efter att ha letat i boken inte hitta någon text som kan svara på frågan. De resterande sex frågorna tyckte jag att jag kunde, jag skrev 12 sidor så nog ska jag väl lyckas skrapa ihop något poäng. Det är bara och hoppas att det räcker. Efter att ha besökt min kusin L och snackat lite välbehövlig goja och sedan handlat är jag helt slut. Jag tror att jag fortfarande har lite feberkänningar, igår kväll låg tempen på 38 grader.

Nu blir det soffan.

Ebba dansar med pappa

Jag fick en ny kamera av maken till julklapp. Den spelar in film i HD-format, vilket ju annars är trevligt, men redigeringsprogrammet Windows live moviemaker som jag brukar använda klarar inte av det stora formatet. Min bror har således hjälpt mig konvertera klippen så de kan köras där ändå, men det innebär att jag har en text mitt i rutan, som ni ser på klippet nedan. Måste fixa ett nytt redigeringsprogram!

Anledningen till det skakiga klippet är att jag dansar samtidigt som jag filmar. Rätt mörkt är det också vilket helt enkelt beror på dålig belysning.



Imorgon ska jag skriva den sista tentan för terminen, en salstenta i personalekonomi. Oturligt nog har jag blivit sjuk, hade feber igår och känner mig inte kry idag heller även om jag tror att jag är på bättringsvägen. Det är inte helt lätt att plugga med feber. Hoppas jag mår bättre imorgon så jag kan koncentrera mig på tentan!

Ebba har också haft feber i flera dagar och är fortfarande förkyld och alldeles svullen runt ögonen. Jag misstänker att hon har fått ögoninflammation. Hon har legat i soffan och tittat på tv hela dagarna, egentligen är det bara dans hon orkat lägga lite energi på nu och då, som på klippet ovan.

Skriva en bok?

Ibland funderar jag på att skriva en bok. Egentligen har det funnits i mitt medvetande sedan årskurs sex, då jag skrev en berättelse som jag fick bra kritik på. Att hitta på en hållbar historia är det som känns allra svårast.

Jag har alltid tänkt att jag ska skriva om någonting som utspelar sig i nutid, en roman som kretsar kring en kvinna i min egen ålder, kanske delvis självupplevd. Igår började jag läsa en kriminalroman; Själakistan av Ann Rosman och då slog det mig - kanske jag borde skriva en deckare?

Jag läste färdigt boken idag och under tiden jag har läst den har jag antecknat. En kriminalroman behöver egentligen inte vara särskilt avancerat upplagd. I själakistan till exempel så vävs en historia om en liten pojke som stängs in i en källare av sin mamma ihop med gamla legender och fakta kring häxprocesserna för länge sedan, tillsammans med flera mord i nutid. Historierna varvas med varandra och upplevs därför mer komplicerade och intressantare än vad de egentligen är, karaktärer presenteras tydligt och levande, både professionellt och privat, miljön beskrivs och en kärlekshistoria ligger och pyr. Kanske skulle det inte vara helt omöjligt att skriva något liknande?

Jag skulle låta historien utspela sig på Åland, kanske kring Kastelholms slott och jag skulle varva sägner med mord och det åländska samhällets säregenhet. Varför inte låta berättelsen lösas av en finsk polis som nyligen flyttat till Åland och får bekymmer med att smälta in i samhället på grund av den främlingsfientlighet som faktiskt finns i vårt samhälle. Jag kunde också beskriva den idyll som Åland består av. Jag har kunskaper som socionom som kan hjälpa mig föra ett resonemang kring en sjuk människas tankar och jag har en pappa som är polis, som kanske delvis kan hjälpa mig med hur en polisutredning går till. Jag tror att det krävs en hel del ytterligare research dock, både kring hur en kriminalroman bör skrivas, historia och polisarbete.

Jag läste att de stora bokförlagen får in 1000 manus per år och publicerar runt 20. Det innebär att det inte går att höfta ihop en bok, om målet är att få den publicerad. Jag vet inte om jag klarar av att skriva på den nivå som krävs. Tid lär det ju ta och en hel del energi som kanske inte ger någon utdelning alls, bara en hög papper i en låda.

Jag vet inte. Vad tror och tycker ni? Borde jag satsa?

Oh no!

Maken är magsjuk och jag vill inte bli smittad! Snälla, rädda mig någon?!!

Julen sopas ut...

Sådärja, nu är granen avklädd och utslängd! Skönt, den barrade mer än jag kan komma ihåg att granar brukar göra. Funderar på att kanske inhandla en plastgran till nästa jul trots allt...även om jag gillar grandoften och en äkta gran alltid är en äkta gran så är det ju det där med barret.

Denna vecka är det dags att ta tag i pluggandet med hårdhandskarna igen. Fredag nästa vecka har jag salstenta i personalekonomi och jag kan inte påstå att jag tycker att jag kan tillräckligt för att få godkänt. Att plugga till salstentor måste vara det tråkigaste som finns!

Maken är ännu hemma på jullov och på torsdag dag ska vi besöka hans vän U och hennes familj för fika. På lördag blir det middag hos grannarna. Tidigare idag kom jag på mig själv med att fundera över vårstädningar av alla dessa slag inklusive blominköp för att uppdatera de numera mera döende små skrankorna som står i fönstren. Innan vi hinner blinka är det vår! När jul och nyår är avklarade börjar jag alltid längta dit.




Nyårsafton

Nytt år igen! 2011 denna gång. Inte klokt vad ett år går snabbt förbi. Denna nyårsafton firades i Lemland i glada vänners lag. Det var mycket trevligt och alldeles lagom. Sällskapet bestod av 9 vuxna och 7 barn, så vi vuxna höll oss i skinnet, vilket innebar vettig mängd alkohol och fokus på god mat och trevligt sällskap.

Ebba hade roligt tillsammans med alla barn och somnade snällt i vagnen vid 10-tiden. När raketerna sköts i luften vaknade hon och var rädd. Mellan 12 och halv fyra, tills när vi kommit hem med taxin, var hon vaken. Idag sov hon till halv ett!


Dagen började med snögrotte-grävande!






Ebba vågade sig inte ner i hålet :)




Förrättstillverkning i Lemland!


Barnbordet.


Ebba gillade Scott, som är en månad äldre än henne.


Mycket lek och stoj förstås, men bara snälla barn.












Och raketer!



Hoppas ni alla har haft ett riktigt gott nyår!

RSS 2.0