JONNATID

I söndags blev min man sjuk, i tisdags blev jag det och på onsdagen Ebba... i onsdags var vi med andra ord sjuka familjen. I torsdags gick maken på jobb igen och jag blev ensam med en krasslig bebis. Som tur var blev Ebba bättre under torsdagen. Själv har jag fortfarande ett huvud som är fyllt av bomull, lock i öronen och en täppt näsa. Jag har en massa saker jag borde göra; sy gardiner, göra ett födelsedagskort och klippa och klistra in en jättehög med fotografier, men jag är så trött att jag inte orkar just nu.

Igår var dock kusinen L hit med sin vovve och livade upp livet lite. Hon kom redan på dagen och blev till sena kvällen. Mycket trevligt, vad gjorde man utan vänner?

En nyhet är att jag har fått jobb som familjearbetare i Sund. Jag var dit och jobbade första gången i tisdags (med väldigt ont i halsen) och ska nu jobba tre dagar i veckan varannan vecka i april och maj och så 80% av heltid i juni. Jag kan närmast beskriva jobbet som att jag verkar som en form av "Supernanny" hemma hos familjer som behöver hjälp och stöd. Väldigt svårt tror jag det kan vara, men i tisdags tyckte jag ändå det verkade bättre än vad jag trott. Jag tänker att jag ju faktiskt har valt att jobba helt frivilligt. Om det blir för jobbigt kan jag sluta, vi har inte ett akut behov av pengar just nu, det är mera för att få lite "extra". Det skulle vara bra att kunna bygga färdigt altanen i sommar. Den blir på totalt 80 kvm eftersom den går runt huset, på tre sidor. Baksidan saknas fortfarande. Måla huset ett varv till ska vi göra i vår. En gräsklippare är också ett måste.


En sådan ska vi ha: Husqvarnas
automover som ser ut som ett
tefat och själv tar sig runt
gräsmattan. (Nej, jag vill inte
behöva klippa gräs).