JONNATID

Min första kärlek var inte besvarad. Jag var 7 år gammal och han hette John. Han gick i min klass och jag tror att jag blev kär i honom när han demonstrerade sina judokunskaper. Han hade sin lilla vita judodräkt på sig, med ett bälte runt midjan och så stod han där uppe vid svarta tavlan och sparkade och viftade. Jag tyckte det var häftigt och minns att jag också drömde om att börja med judo.

Jag var kär i John i nästan tre år, tills jag bytte skola. Jag minns att det var lite jobbigt, eftersom han inte alls var kär i mig. Hans bästa kompis Johan å andra sidan, han var kär i mig. Det berättade han en gång.

Vid ett tillfälle lekte John och Johan sköldpaddor. De liksom satt på huk med tröjorna neddragna över knäna och så hoppade de omkring på golvet. Jag ville få lite uppmärksamhet och tyckte att det var en god idé att välta dem, få dem att falla bakåt. Det var inte svårt, jag bara tog tag på ryggen på tröjorna och drog så låg de där, som sköldpaddor. De blev ju arga förstås och skvallrade för vår lärare. Hon gav mig en reprimand när lektionen hade börjat, framför alla klasskamrater. Jag höll nästan på att dö av skam.