Tacogratäng

Här kommer ett recept på mycket smarrig helgmat! Jag säger helgmat eftersom det inte är för de kalorirädda...



Tacogratäng med fläskfilé

4 personer

600 g fläskfilé

1 msk smör

1 pkt tacokryddmix 40 g

1 burk ananasringar 225 g

3 st tomater

200 g nachochips, påse

0,5 tsk salt

1 krm cayennepeppar

275 g mjukost naturell

1 burk tacosås 230 g

2 dl ost


Tillbehör
Creme fraiche
Blandsallad

Tillagning
1. Sätt ugnen på 225°. Putsa och skär fläskfilén i tärningar. Bryn köttet i smöret ca 5 min. Strö över kryddmixen. Låt ananasen rinna av och skär den i mindre bitar. Tärna tomaterna.
2. Lägg nachipsen i en smord ugnssäker form. Fördela fläskfilé, ananas och tomater ovanpå. Strö över salt och peppar. Klicka på mjukost och tacosås. Strö över den rivna osten.
3. Gratinera mitt i ugnen 10–15 min tills osten fått fin färg.
4. Servera gratängen med en klick lätt creme fraiche och en sallad av isbergssallad, gurka, majs och rödlök.



Bästa Ebba

Ebba säger inte så mycket med munnen, pratar snarare teckenspråk. Därför var det extra lustigt att maken lyckades filma henne när hon för första gången sade sitt eget namn! Höj volymen och se klippet nedan:




Favoritlekar just nu är dans och att bädda ner dockorna. Höjd volym krävs även här för att höra musiken i klippet nedan:


Snö till förbannelse!

När har det snöat så mycket under en och samma natt som det gjorde den senaste? Jag tyckte synd om maken som måste skotta snö i 40 minuter imorse innan han alls kunde ta bilen på jobb till klockan 8... Det är i sådana stunder jag är glad för att jag kan studera hemifrån.


Här under ligger grannens infart...


Snälla svärfar hjälpte till och skotta idag.

Jag passar på att lägga upp en bild på Ebba, tagen för en stund sedan.


Byxlös med väskan på huvudet...


Senaste lördag var jag till Ikea tillsammans med vännen L. Söndagen spenderades i skruvandets tecken.


Ebba hjälpte pappa skruva ihop en bokhylla.

Nöjd

Just nu känner jag mig rätt nöjd med livet. Jag känner mig...harmonisk. Att ha varit hemma så länge, tre år i augusti, först sjukskriven, så mammaledig och sedan studerande, har gett mig en möjlighet att varva ner, känna efter vad jag vill och hitta min kreativitet. Vilken oerhörd ynnest det är att bo i vårt samhälle där det är möjligt att vara hemma så länge - och få betalt för det!

Det känns som om jag har det jag behöver; studier som är intressanta och utvecklande, en familj som jag kan ge och få kärlek och omsorg av, vänner som förnöjer vardagen och en framtid att hoppas på. Det är spännande att yrkesmässigt inte veta var jag kommer att hamna, men försöka skapa förutsättningar för något bra. Jag har också tid att vila, tid att sova, tid att leka och möjlighet att vara flexibel med min tid. Idag fick t.ex. min kusin A den spontana idén att besöka mig och trots att jag hade tänkt plugga kunde jag släppa det och välkomna henne, eftersom jag vet att jag tar igen studierna en annan dag. Det resulterade i en avslappnad dag inklusive en vintrig promenad, fika och trevligt samtal. (Jag gillar mina kusiner, det är tur att jag har många!)

När jag börjar jobba igen blir det förstås annorlunda. Tiden går till arbetet och så brukar också energin göra. Flexibiliteten som distansstudierna erbjuder finns no more. Men. Jag hoppas på framtiden och på att jag ska orka med ett krävande jobb och långa dagar. Jag har ju hunnit vila.


RSS 2.0